tolkning av Gordon Sandgren
*Rostam har valt bilderna!
Efter att han uppstått från döden, fortsatte de tolv lärjungarna och sju kvinnor att vara hans efterföljare.
De gick bort till Galiléen till berget som kallas ”Föraning och Glädje”. När de slog sig ned och samtalade om universums verklighet
och om Härskarna
och allting som Frälsaren undervisat i hemlighet, då uppenbarade sig Frälsaren för dem – men inte i sin vanliga gestalt, utan i en ljus gestalt.
Han liknade en ängel. Men gestalten går inte att beskriva. Ingen människa kunde förstå det, bara de varelser, som han talade med på Oljeberget i Galiléen.
Och han sa: ”Fred vare med er, min fred ger jag er!” Men alla blev rädda och förundrade sig. Frälsaren skrattade till och sa: ”Vad tänker ni på? Är ni rådlösa? Vad är det ni söker?”
Filippus sa: ”Vi funderar på universum
och vad som ligger bakom det.
” Frälsaren sa till dem: ”Vet att människor i alla tider har undrat över vad Gud är, men de har inte funnit honom. De visaste bland människor har spekulerat om världens funktion
och dess rörelse.
Men de har inte kommit på sanningen. Filosofer har lagt fram olika förslag på hur universum fungerar, men de är inte överens. En del säger att allt styr sig själv. Andra att det är ödet. Men detta är inte rätt.
Men jag är den som har kommit från det eviga ljuset,
och vet vad det är och jag ska berätta för er om livets verkliga natur. Det som skapar sig själv blir förorenat liv.
Men ni är utvalda att få veta, ni som inte är födda genom den orena sådden utan ni som är födda genom den första rena jungfruliga Själen,
för den är odödlig bland de dödliga.”
Matteus sa till honom: ”Herre, ingen kan finna sanningen förutom genom dig. Därför lär oss sanningen.”
Frälsaren sa: ”Han som ÄR,
är outsäglig. Ingen känner honom, ingen varelse från världens början och till nu känner honom, förutom han själv, och den som genom honom uppenbarar det sanna ljuset.
Från och med nu, är jag er store Mästare.
Han som Är är odödlig och evig. Han är evig och han är inte född; för den som är född har ett slut. Och eftersom ingen finns över honom, har han inget namn; för den som har ett namn är skapad av någon annan.
Han är sin egen form – det är inte något som ni har sett, det är en främmande form som överträffar allt och är mera komplett än hela universum. Han kan se från alla håll och han kan se sig själv. Eftersom han är oändlig är han obegriplig. Han är oförstörbar och har ingen likhet med något annat. Han är oföränderlig och felfri. Han är evig och välsignad. Ingen känner honom utom han själv. Han är omätlig. Han är perfekt och har inga defekter. Han är universums
urFader.”
”Han omfattar det totala,
medan ingenting omfattar honom. Han är urMedvetandet. Och han är tanken
och förnuftet
och kraften.
De är alla lika stora krafter. De är alltings källor.
Och dessa egenskaper som finns i honom, finns med i allt från början och till slut, de är den oändliga, ofödde fadern.”
Thomas sa till honom: ”Herre, Frälsare, varför blev varelser till, och hur framträdde de?”
Mästaren sa: ”Den första Själen som blev till (Fadern och Modern),
är den som skapar, den hade kraften att skapa
och den är formgivaren. Fadern önskade bära frukt ur sig själv,
så att kroppar och härligheter i evig skönhet, skulle uppenbaras genom den Honom, oförgänglighetens Fader
och skapelsens Fader.
Men detta hade ännu inte blivit synligt. Då var det så att det existerade en Skillnad i det Eviga.”
Han sa: ”Den som har öron att höra med, han skall höra och lära sig om det eviga!”
”Allt som kommer från det skapade kommer att försvinna.
Men det som kommer från det eviga ofödda försvinner inte utan fortsätter att vara evigt.
Så, många människor har gått vilse på grund av att de inte har förstått detta.”
Maria frågade honom: ”Herre, hur skall vi veta detta?”
Frälsaren sa: ”Er början är i det osynliga
och slutar i det synliga,
och era sanna tankar skall avslöja för er hur det osynliga
framträdde
i det synliga,
det som tillhör den ofödde fadern. Den som har öron, han höre!”
”Universums Fader kallas inte egentligen för ’Fader’, utan för ’FörFader’,
början på det som skulle bli synligt,
han är FörFadern utan början och utan slut.”
”Han såg sig själv
som i en spegel och hans spegelbild liknade honom, och hans spegelbild visade sig som en egen gudomlig Fader. Han var lika gammal som den förste men inte lika kraftfull och stor.”
”Och därefter uppträdde oräkneliga likadana självskapade Söner,
med samma ålder och kraft, vilka har kallats ’generationen där inget kungarike råder’
det är dem ni själva utgår ifrån. Och de oräkneliga Sönerna där inget kungarike fanns kallas ’den evige faderns söner,
Guds Barn’, vars gestalter
alltid är i er. Deras egenskaper är outsägliga, och de är evigt liv och härlighet. Alla vilar i dessa, i deras oföränderliga och omätbara fröjd.”
Matteus sa till honom: ”Herre, hur kom människan till?”
Mästaren sa: ”Ni skall veta att han som fanns före universum är evig i sin ursprungliga form, han är full av obeskrivligt ljus. När han beslöt sig för att se sin spegelbild
uppstod en stor kraft,
omedelbart uppstod en principiell början ur ljuset,
som en odödlig androgyn
varelse.
Och genom kunskapen om denna androgyna varelse skall människan få sin räddning och vakna upp ur sin glömska. Detta skall ske genom uttolkaren som kommer att vara hos er då tiden för rövarnas
armod närmar sig sitt slut.”
”Och den androgynes
maka
är den stora Sophia, 
som finns i honom från början, skapad som en enhet genom förFadern, uppträdde Han (han/hon)
som den förste gudomen och kungen, och Han kallas ’självfader’. Och Han skapade ett stort universum, vars namn är ’Ogdoad’,
till sin egen majestät.”
”Han gavs stor makt, och han regerade över skapelsen. Han skapade gudar,
änglar,
härskare
och oräkneliga varelser som följd av den tre-enige gudomen, förFadern, självFadern och Sofia hans gemål.
På detta sätt hade gudomar och härskare sitt ursprung i Gud. Därför kallades han ’gudars Gud’ och ’kungars Kung’.”
”Det Första Medvetandet var Tanken
– det var bara en tanke – ett övervägande
och ett reflekterande.
’Alla dessa attribut är perfekta och odödliga. I hänseende till oförstörbarhet är de lika. Men i hänseende till styrka är de olika, som skillnaden mellan far och son. Detta är Monaden, det första och eviga som finns till.”
”Och allting som blev synligt uppstod ur Monaden.
Och från det som skapades uppstod formerna;
och ur formerna uppstod namnen. På så sätt kom skillnader till bland det ofödda.”
”Jag vill att ni skall veta att självFadern,
den Första Människan
och hans spegelbild var den stora Sophia,
hans gemål,
och de frambringade deras förstfödde, son.
Hans manliga namn fick beteckningen ’den förstfödde, Guds son’,
och hans kvinnliga namn var, ’den förstfödda Sofia,
universums moder’,
en del kallar henne ’kärlek’. Nu är det så att den förstföddes manliga namn var också ’Kristus’. Eftersom han fick kraft genom sin far.
Hans lärjungar sa till honom: ”Herre, avslöja för oss vad beteckningen ’människoson’ betyder, så att vi också får veta det.”
Mästaren sa: ”Den som har öron han höre. Den förstfödde, Fadern,
har kallats ’Adam, ljusets öga’,
för han och hans änglar
kom från det skinande ljuset, som är obeskrivligt och skugglöst, och de var alltid tillfreds och harmoniska på grund av kraften som utgick direkt från förFadern. Människosonens hela kungarike, som kallas ’guds sons rike’,
är full av obeskrivlig och skugglös glädje,
och oföränderlig harmoni,
och där gladde de sig över hans ständigt närvarande härlighet. Jag utgår från det första gränslösa ljuset,
därför kan jag avslöja allting för er.”
Åter igen sa lärjungarna: ”Berätta tydligt för oss hur de kom ner från det osynliga och odödliga ner till denna värld som inte har evigt liv?”
Mästaren sade: ”Människosonen
tog till sig Sofia,
sitt gemål, och frambringade ett stort ljus.
Hans manliga namn blev ’Kristus,
alltings skapare’. Hans kvinnliga namn blev ’Sofia
all-föderskan’.
Några kallar henne ’Pistis’.”
”Alla människor kom till denna världen hitsända av Ärkehärskaren, som i sig hade en droppe av evigt ljus. ÄrkeHärskarens glömska begränsade honom genom att inte vara medveten om det eviga ljuset, men genom Sofias vilja, skulle orsaken till glömskan avslöjas för hela världen som en defekt, orsakad av (Ärkehärskarens)
arrogans och blindhet. Men jag kom från Ljuset, och genom det stora ljusets vilja flydde jag från glömskans band; jag har stoppat rövarnas arbete; jag har väckt upp droppen av ljus som Sofia sände, så att den kan bära mycken frukt. Den ska återigen bli helad och inte längre vara skadad, utan vara harmonisk,
så att livets rikedom ska uppenbaras, och så att också Sofia
kan bli ursäktad för defekten, och så att hennes son (Ärkehärskaren)
kan bli helad från defekten och erhålla härligheten, och bli medveten om ljusets ord. Och Sonen sändes till er för att ni skulle erhålla ljuset,
och kunna förflytta er ut ur glömskan som är orsakad av Härskarna, så att glömskan inte skall visa sig igen, nämligen glömskan som orsakades av den orena kroppsliga inblandning som kom från dem (Härskarna)
och som föregicks av den förskräckliga elden. Detta uppstod på grund av deras illvilliga avsikt.”
Då frågade Thomas honom: ”Herre, hur många världar föregår denna?”
Mästaren sa: ”Jag är glad att ni frågar, för era rötter bottnar i det gränslösa.
Nu är det så att när de, som Jag diskuterade om tidigare, hade uppenbarat sig, anskaffade han ….
[sidorna 109 och 110 saknas, och är här utbytta av en motsvarande sektion i Berlins Gnostiska Codex (nr.8502), början är något annorlunda från den sista meningen i codex III sida 108 (den avbrutna meningen)]. [BG107]: ”Nu när de som jag diskuterade om tidigare hade framträtt, skapade Den Självfödde Fadern
mycket snart tolv universum
efter de tolv änglarna.
Alla dessa var perfekta och lyckade. Därefter (i det trettonde universum) framträdde felaktigheten i den kvinnliga delen.”
Och <han> sa till honom: ”Hur många universum med början från det gränslösa finns det?”
Mästaren sa: ”Den som har öron, han höre. Det första universum som uppenbarade sig är Människosonens, som kallas ’Förstfödd’.
Det andra universum (är) Människans, som kallas ’Adam, Ljusets Öga’.
Det tillstånd som omfamnar dessa båda är det som inte är ett kungarike, det Oändliga och Eviga tillståndet, det tillstånd som finns till av sig självt.
”Den odödlige människan (Kristus/Sophia) frambringade nu universum och olika krafter och kungariken, och gav makt åt allt som framträdde i honom. Och dessa samspelade med varandra
och framkallade all tänkbar storslagenhet. Dessa universum namngavs sålunda; det första universum, det andra universum och det tredje universum (o.s.v.). Det första kallades ’enhet och vila’.
Var och en har sitt eget namn; det tredje universum betecknades ’sällskap’ eftersom där uppstod mångfalden:
i detta visade sig en stor mängd. Eftersom det stora antalet samlade ihop sig till en enhet, kallar vi dem ’det åttonde sällskapet’. Det framträdde som androgynt och hade både ett manligt och ett kvinnligt namn. Det manliga namnet var ’Sällskap’, medan det kvinnliga var ’Liv’, eftersom det visade sig att universums liv härstammade från kvinnlighet”.
”Ur hans tankar, uppstod snart de krafter som kallas ’gudar’;
och genom gudarnas visdom skapades andra gudar;
och dessa gudar skapade herrar;
och ur herrarnas tankar skapades andra herrar;
och ur dessa herrars krafter framträdde ärkeänglar;
och ärkeänglarna skapade änglar genom; ur dem uppstod former
med struktur
och namn gavs åt alla universum och världar.”
”Och de odödliga, som jag har beskrivit, har alla fått sin makt från den Odödlige Människan, som kallas ’Tystnad’.
Eftersom oförgängligheterna hade makten, skapade var och en av dem ett stort kungarike ur det Åttonde universum (urmaterian), de skapade storslagna troner,
tempel och himlavalv. Allt detta kom till genom den universella Moderns vilja.”
Sedan sa lärjungarna till honom: ”Herre, berätta för oss om dem som är i dessa universum, eftersom vi gärna vill veta.”
Mästaren sade: ”Om ni frågar mig om någonting så skall jag berätta det för er.
De skapade stora oräkneliga mängder änglar. Och de skapade obeskrivliga, oföränderliga, ljusa och rena andar,.
De hade inga sjukdomar eller svagheter, men de hade vilja. [BG 115,14 lägger till här: Och de kom till i ett ögonblicklig.]
”Sålunda färdigställdes tillvaron i himlarna genom den Odödlige Människan (Kristus)
och Sofia,
hans gemål.
De två skapade alla universum och världar genom spegelbilder
i kaos-himlarna
och i deras världar. Och allt, med början i Kaos,
var i Ljuset som skiner utan skugga,
och i glädjen som inte kan beskrivas.
De fröjdar sig alltid i sin eviga härlighet och i sin omätbara vila, vilket inte kan beskrivas bland de universum som kom till därefter.
Nu är det så att allt som jag just har berättat för er, har jag berättat för att det sanna Ljuset
skall börja skina i er”.
Maria sa till honom: ”Helige Herre, varifrån kom dina lärjungar, och vart är vi på väg, och (vad) ska vi gör här?”
Mästaren sa till dem: ”Jag vill att du ska veta att Sophia, Universums Moder och hennes gemål, frambringade en existens utan sitt (gemål).
Men genom Universums Faders vilja, och för att hans otroliga godhet skulle visa sig, skapade han en ridå mellan det eviga och odödliga,
och den existensen som kom till genom Sophia,
fick en konsekvens som följd … [BG 118:] … varje universum och kaos – så att den kvinnliga defekten skulle <framträda>,
och det kan hända att defekten skulle börja strida med henne.
Och detta blev själens ridå.
Från de universum som är ovan i Ljuset
kom en droppe av Ljus
ner till de lägre regionerna
där Ärkehärskaren i kaos fanns,
så att hans avkomma skulle skapas med den droppen av Ljus, och för att han, Ärke-Skaparen, som kallas ’Yaldabaoth’ skulle kunna dömas. Den droppen framträdde i deras gestalter som en levande andning, som en verkligt levande själ.
Den var från början vissen, men den slumrade i själens okunnighet. När den blev varm av andningen från Ljuset, och den började tänka, (då) kunde allt namnges som levde i kaos-världen,
och allt annat som är i den genom den Ende Odödlige. Men när detta hände genom Moder Sophias vilja,
så att den Odödlige Människan
(Kristus)
skulle kunna hela människan, välkomnade människan den andningen; men han kunde inte helt ta kraften till sig förrän kaosmakterna styre var slut
(vilket är det samma som), när tiden som är bestämd av den stora ängeln har gått till ända.
”Nu har jag undervisat er om den Odödlige Människan och jag har tagit bort rövarnas band ifrån er.
Jag har slagit sönder de obarmhärtigas glömska. Jag har förödmjukat dem i deras illvilliga avsikter, och de har fått skämmas och de har vaknat upp ur sin okunnighet. Detta var anledningen till att jag kom hit;
att ni skulle återförenas med den sanna Själen och Andningen, och att ni skulle bli En istället för Två, att ni skulle återvända till det som är Ett, så att ni kan producera mycken god frukt och vandra upp till Honom Som Är från Början, i outsäglig glädje och härlighet och skönhet genom Universums Fader.”
”Den som känner Fadern skall bli Ett med honom och vila i den Oskapade Fadern. Men den som känner honom på ett felaktigt sätt blir del av Defekten och resten av Kaosmakterna.
Den som känner Ljusets Odödliga Själ i tystnad, genom att reflektera och samspela med sanningen, han skall visa tecken på att vara Ett med Den Osynlige, och han skall vara ett ljus i själens djupa tystnad.
Den som känner Människosonen genom kunskap och kärlek, han skall uppvisa människosonens tecken, och hans själ skall utgå från den boplats som är det Åttonde tillståndet (Förfaderns tillstånd).”
”Skåda, jag har uppenbarat namnet på Den Perfekte Modern,
för att defekten ska bli helad, så att Hon kan framträda i universum, Hon som är utan gräns
och som kom till genom den Store Osynlige Själens obegripliga rikedom,
så att alla kan få del av hans godhet, och rikedom som kommer från den plats där inget kungarike finns.
Jag kommer från den Förste
så att jag kan visa upp honom för er som Är från alltings början, därför att den arrogante Ärkeskaparen och hans änglars kallade sig Gudar.
Och jag har kommit för att avlägsna deras blindhet och berätta för alla om den Gud som står över ärkeHärskarna. Därför, stå upp på deras gravar, förödmjuka dem
och deras illvilliga avsikter och slå sönder deras ok. Jag har givit er makt att göra detta i egenskap av att vara Ljusets söner,
så att ni kan lägga deras makt under era fötter.”
Detta är de saker som mästaren sade, och han försvann ifrån dem. Då kände alla lärjungarna en obeskrivlig glädje från den dagen och framåt.
Och hans lärjungar började tala om det glädjande budskapet om den evige och oförstörbara Själen.